Suf Bolag Mste Flja Svensk Lag

Enligt PANLEGIS, den strsta leverantren av SUF, kan man illustrera detta med att jmfra med en norsk medborgare som flyttar till Sverige. Han fr sig d tilldelad ett svenskt personnummer och blir registrerad i Sverige, ven om han frblir norsk och ocks har ett norskt personnummer fr anvndning i Norge.

Att fretaget r utlndskt blir nd ofta mer en pappersformalitet n en realitet. Fr att fortstta med vrt exempel med norrmannen som flyttat permanent till Sverige; att han ursprungligen r norrman medfr inte att han inte behver flja lagar och regler i Sverige eller att han slipper betala skatt och avgifter i Sverige. Inte heller medfr hans norska ursprung att han slipper att bli stmd i Sverige. P samma stt ligger det ocks till med ett SUF. Att det har utlndskt ursprung innebr inte att det har undantag frn svenska regler. Den utlndska tillhrigheten blir sledes mer en formalitet n en realitet.

Ett SUF r inte ett sjlvstndigt rttssubjekt utan utgr en del av det utlndska fretaget, sger PANLEGIS. Filial r ett utlndskt fretags avdelningskontor i Sverige med sjlvstndig frvaltning.

Ett utlndskt fretag som vill bedriva nringsverksamhet i Sverige utan att registrera ett dotterbolag, ska allts normalt registrera en filial. Ett och samma fretag fr bara ha en filial i Sverige. Det ska finnas en verkstllande direktr (VD) fr filialen. Det r VD:n som fretrder filialen och som ska anmla den fr registrering till Bolagsverket.

Ordet SUF beskriver i praktiken bara att ett utlndskt fretag har ftt ett svenskt 10 siffrigt organisationsnummer. Filialen r inte en separat juridisk person utan en del av det utlndska fretaget. Som en avdelning p ett fretag som har en annan postadress. I Norge kallas SUF fr NUF enligt PANLEGIS.

Filialen lyder under svensk lag och svenska myndigheters beslut nr det gller rttsfrhllanden som uppkommer i samband med verksamheten i Sverige. Eftersom ett SUF inte r ett eget rttssubjekt, kommer det heller inte vara ett eget skattesubjekt. Det kommer inte kunna bli stmt eller stmma andra och det kan inte ha egna tillgngar eller skulder. Filialen har inget aktiekapital, utan dess tillgngar och skulder r en del av det utlndska fretagets totala frmgenhetsmassa. Det utlndska fretaget, som allts nu ocks r registrerat i Sverige, kommer att ha alla dessa rttigheter och plikter. Det utlndska fretaget r ett sjlvstndigt rttssubjekt. Det utlndska fretaget r ett eget skattesubjekt och det utlndska fretaget kommer ha rtt att vcka talan (se nedan) och kunna ha tillgngar och skulder.

Det r ocks grundlggande att det utlndska fretaget inte alltid kommer att vara utlndskt och det r hr som det verkligen brjar bli komplicerat. Det utlndska fretaget med filial i Sverige kommer i nstan alla sammanhang att vara att jmstlla med ett svenskt fretag. S som svenska rttsregler r utformade, kommer till exempel det utlndska fretaget vara ett svenskt fretag i obestndsrttsliga sammanhang nr det har sin filial i Sverige. P samma stt kan det tas ut stmning mot det utlndska fretaget direkt i Sverige och det utlndska fretaget kommer att vara skattemssigt hemmahrande i Sverige svitt avser filialens verksamhet.